JÄNTA A JA'
Traditional from Wermland (Sweden)
(Lyrics : Fredrik August Dahlgren (1816-1895))


Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uppå landavägen, å ja', 
å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uppå landavägen. 
Där mötte jaŽ hennŽ e môra så rar, 
då sola ho sken på himmalen så klar, 
å däjli som ljusan dagen ho var - 
mett hjârte, hvar tog dä vägen? 

Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti Rannsätts körke, å ja', 
å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti Rannsätts körke. 
Där bliga ho på mej så himmalens blått, 
å yja di sköt så blextrande brådt, 
så allri ha mett hjârte tåcka salve fått; 
jaŽ messtaŽ kav mi hele störke. 

Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt på messommers-vaka, å ja', 
Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt på messommers-vaka. 
Där råka vi hvarann mä fräsande fröjd, 
å allri nônnstinn ha jaŽ kännt mej så nöjd, 
jaŽ kasta mine ben i himmalens höjd 
å hoppa övver alle taka. 

Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti pålskedansen, å ja', 
Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti pålskedansen. 
Då tog jaŽ tag så vackert uti hennas hann, 
för yja skömdes bårt bå himmalen å lann; 
hur dansen haddŽ gått te, dä vesstŽ ja int ett grann, 
när som jaŽ kom igen te sansen. 

Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti gröna lunden, å ja', 
å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti gröna lunden. 
Där stal ja' mej en köss så rosande rö 
å tala om för henne hela mi nö 
å fråga, om ho ville dele mett brö, 
å ho svara ja på stunden. 

Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti Rannsätts körke, å ja', 
Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uti Rannsätts körke. 
Där stog nu vi två ve alltere jusst 
å lôva vår tro i nö å i lusst 
å att te den allre sistaste pusst 
så troget hvarannre dörke. 

Å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uppå landavägen, å ja', 
å jänta å ja', å jänta å ja' 
å allt uppå landavägen. 
På lifsens lannsväg vannrer jaŽ nu 
så gladeligen mä mi lelle hustrú, 
å allri nônnstinn ska vi skeljes vi tu, 
förrn döen går oss i vägen.